USA
Tillbaka Hem Upp Nästa

 

Under 1800-talet bekräftade USA på många sätt sin ställning som stat i den nya världen och som värn mot europeiska koloniala ambitioner. Genom den doktrin som president Monroe lät utfärda 1823 - Monroedoktrinen - förbjöd USA att någon europeisk nation skulle grunda nya kolonier i Amerika.

Den amerikanska frigörelsen skedde också på andra håll på den nya kontinenten. I Sydamerika leddes den av José de San Martin och Simon Bolivar. 1823 bröt sig också Mexico loss från Spanien och förbjöd inom det nya rikets gränser slaveriet.

Jordspekulanter från USA slog sig ned i Mexico och utropade en egen republik, Texas, som anslöt sig till USA. När Mexico hävdade sin rätt till territoriet utbröt ett krig 1846-48, som resulterade i att Mexico tvingades avträda de stora landområden, som idag utgör östra USA. När man sedan upptäckte guld i Kalifornien följde den stora guldruschen.

När en gång de nordamerikanska kolonierna hade bildats hade de koloniserats av olika befolkningsgrupper. I söder hade engelska aristokrater slagit sig ned och bedrivit storjordbruk på plantager och arbetskraften till dessa utgjordes av den svarta befolkning, som förts till landet genom triangelhandeln. Till de norra staterna hade sådana puritaner flyttat som känt sig förtryckta av Stuartarna och i dessa stater uppstod de första amerikanska industrierna.

Dessa båda befolkningsgrupper livnärde sig således på olika sätt och de kom också att ha olika uppfattningar i två viktiga politiska frågor: tull- och slavfrågan.

bulletNord:
här förespråkade man tullar
för att skydda sin industri från importerade varor från England.
Man var också anhängare av naturrättstankarna,
som menade att alla människor var i grunden lika värda
och att därför slaveriet var orätt.
bulletSyd::
här var man ivrig att inte mötas av tullar i England
och köpte dessutom gärna tullfria billiga engelska industriprodukter,
därför var man för tullfrihet.
Däremot var man beroende av den billiga arbetskraft som slavarna utgjorde
för att framställa sin bomull till låga kostnader.

Abraham Lincoln var nordstaternas presidentkandidat och när han blev vald trädde sydstaterna ut ur unionen. Nordstaterna skulle därigenom förlora en viktig marknad och det amerikanska inbördeskriget bröt ut och det kom att vara 1861-64 och skapa stort lidande och slita upp svårläkta sår i den unga nordamerikanska nationen.

Nordstaterna vann till slut kriget och i början behandlades Sydstaterna som erövrat område. Ku-klux-klan grundades där av vita, som var fanatiska motståndare till slaveriets upphörande.

Under senare delen av 1800-talet förbättrades kommunikationerna i landet och järnvägen sträcktes västerut över kontinenten. Den kom då att gå över buffelmark och hota indianernas försörjning. För många indianstammar utgjorde buffeln basnäringen och dessa indianer hade genom århundradena levt i balans med sin föda. När de vita nu trängde in i området och själva började jaga buffeln rubbades denna jämvikt och indianerna trängdes undan till speciella territorier. Genom att ryckas ur sin naturliga miljö blev många indianer också offer för den nya civilisationens avigsidor med svält och alkoholism som följd.

Mot slutet av århundradet lämnade USA stöd till Cuba i kolonins frihetskamp mot Spanien. Det blev en lätt seger för USA, som erhöll Puerto Rico och köpte Filippinerna. Från USA arrangeras också revolten i Panama och när landet fick sin självständighet från Colombia tillföll det smala näs USA, där man sedan lät gräva den kanal som kallas Panamakanalen.

När århundradet var slut hade de forna engelska kolonierna inte bara befäst sin ställning som självständig nation, utan också kraftigt utökat sitt territorium och framstod som den Nya världens ledande nation och en allvarlig konkurrent till de europeiska stormakterna.

 

 

horizontal rule

Tillbaka till Komvux Gotland