Existentialismen
Hem ] Upp ] Hegel ] Schopenhauer ] [ Existentialismen ] Marxismen ] Totalitarism ]

 

Kierkegaard
Sartre

Rudolf Bultmann
Paul Tillich

 

I detta arbetsområde ingår två existentialister
bulletKierkegaard
som befinner sig i en kristen tradition
bulletSartre
som har en ateistisk utgångspunkt.

Gemensamt för dem båda är att de skiljer på människans sätt att finnas till i världen från all annan existens. Människan kan förhålla sig till sig själv och sitt sätt att vara, hon kan välja. Detta skapar ångest men denna ångest är inte enbart något negativt utan kan också skapa möjligheter. Centralt för existentialismen är alltså:

bulletvalet
bulletångesten

Dessutom presenteras hur existentialismen har påverkat synen på Bibeln hos

Rudolf Bultmann (1884 - 1976)

Bibelns världsuppfattning bokstavligt tolkad blev allt svårare att förena med de empiriska vetenskapernas landvinningar.
Människan kom allt mer att ta intryck av:

bulletpositivismen
som menar att det vetbara är sådant som kan återföras på empiri och ratio,
dvs sådant som går att pröva med korrespondenskriteriet och koherenskriteriet
bulletnaturalismen
som beskriver människan som en produkt av arv och miljö och ett resultat av evolutionen.
Människan är en allt igenom kausal varelse, dvs. hon är en
verkan av orsakerna arv och miljö.

Anhängare av dessa tankeströmningar hittade lätt utsagor i Bibeln som inte var förenliga med vad de kallade modern vetenskap.
Exempel på detta är
Skapelseberättelserna och Jesu under. Men också sådana skildringar som innebär att Gud är missnöjd med sin skapelse, ångrar sig och låter förstöra den (Syndafloden) är svåra att förena med koherenskriteriet, dvs att en allsmäktig och allgod gud handlar så.

Rudolf Bultmann var exeget, alltså bibeltolkare, och han ansåg att Bibeln inte kunde tolkas bokstavligt eftersom:

bullettexten speglar ett annat förhållningssätt till världen och tillvaron än vår samtids.
Detta förhållningssätt kan kallas:
bulletmytiskt eller förvetenskapligt
i motsats till vårt som alltså kan kallas
bulletvetenskapligt
och syftar till att beskriva världen
empiriskt och rationalistiskt.
bullettextens syfte är inte att i första hand förklara världsförloppet
utan att visa på
etiska förhållningssätt.

Bultmann menar att kristendomens roll är att skänka en ny förståelse av själva existensen, vad det innebär att vara människa. Han skriver:

"När vi utlägger Bibeln, vad är då vårt intresse? Förvisso är Bibeln ett historiskt dokument, och vi måste utlägga Bibeln med historieforskningens metoder. Vi måste studera Bibelns språk, författarnas historiska ställning osv. Men vad är vårt sanna och äkta intresse? Skall vi läsa Bibeln blott som ett historiskt dokument för att rekonstruera en förgången historisk epok, för vilken Bibeln tjänar som "källa"? Eller är den mer än en källa? Jag menar: vårt verkliga intresse är att höra vad Bibeln har att säga i vår nuvarande situation, att höra hur det verkligen ligger till med vårt liv och vår själ."
( Jesus Christus und die Mythologie, citat från Alf Tergels bok från Jesus till Moder Teresa, min fetstil)

Bultmann menar att den förvetenskapliga världsbilden använder ett annat språkspel än den vetenskapliga. När den vill uttrycka att Gud är transcendent, alltså bortom världen och därmed vad vi kallar rumtiden, så säger den att han är i himlen och placerar honom således i rummet. På ett liknande sätt tänks det onda i helvetet, som också får en rumslig bundenhet. Bultmann fortsätter i samma text som citeras ovan:

"Skriftens världsbild är mytologisk och därför oantagbar för den moderna människan, vars tänkande präglas av vetenskapen och därför inte längre är mytologiskt. Den moderna människan använder sig alltid av tekniska hjälpmedel, som är resultat av vetenskapen. Vid sjukdom söker hon läkare och utnyttjar den medicinska vetenskapen. Gäller det ekonomi och politik, använder hon sig av rön från psykologi, sociologi, samhällsvetenskap eller ekonomisk vetenskap osv. Ingen räknar med direkt ingripande av transcendenta makter. "
(se ovan, min fetstil)

Vi bör alltså se Bibeln som ett hjälpmedel för oss att förhålla oss till vår egen existens och världen. T ex bör läran om de yttersta tingen, eskatologin, inte tolkas bokstavligt som en skildring av världens slut, utan som ett skeende inom människan själv. Genom sin tro frigörs hon från världen och skapar om sig själv. Att vara kristen är att inta ett särskilt förhållningssätt till sig själv och världen. Man behöver alltså inte bejaka Bibelns myter bokstavligt för att vara kristen.

Teologin måste alltså ge myterna en existentiell tolkning. En sådan är följande tolkningar av grundläggande kristna symboler:

bulletKorset
att dö från sitt gamla jag
 
bulletUppståndelsen
att uppstå till ett nytt liv i tro och kärlek

Centralt för Bultmann är att utgå från

bulletKerygmat
som är själva budskapet dolt bakom mytens slöja.

Inspirerad av Heidegger skiljer Bultmann mellan autentiskt och inautentiskt liv,
men han ger dessa begrepp en ny innebörd

bulletinautentiskt
att tro sig kunna leva utan Gud
bulletautentiskt
att inse att Gud finns för mig

Paul Tillich

är också en inflytelserik teolog som betonar Bibelns existentiella betydelse.
Han menar att Jesus visar en ny existensform för människan.
Den gamla symboliseras i Gamla testamentet framför allt av fångenskapen i Egypten.
Jesus symboliserar en universell mänsklig möjlighet,
som inte är beroende av om Jesus från Nasaret faktiskt har existerat eller inte.
Jesus kan ses som en symbol bland många.
 

 

 

 

 

www.komvux.gotland.se